Stortorget 20, Gamla Stan, Stockholm
På entréplanet råder sorlig stämning och borden står tätt och imman på fönstret vittnar om ett välbesökt hak. Kladdkakan, pajerna, morotskakan och alla andra läckerheter på menyn smakar hembakat.
Är det trångt på övervåningen är du välkommen att utforska kaféets unika källarvalv en trappa ner!
Kaffekoppen ligger i det Schantzska huset, ett rött hus som är byggt ovanpå en medeltida tegelkällare. Huset uppfördes 1648 under drottning Kristinas regeringstid, 20 år efter skeppet Vasas förlisning i Tegelviksbukten, och har fått sitt namn efter byggherren, Johan Eberbard von Schantz. Vid en Vid ombyggnation på 1650-talet kom de 92 gråa stenarna i fasaden mot Stortorget på plats. Till antalet är det exakt så många personer som dödades i Stockholms blodbad år 1520 och kan sägas representera alla de dödade.
Inne i Kaffekoppen
Historia
Gamla stans historia sträcker sig ända tillbaka till 1100-talet då det på platsen fanns ett kungligt spärrfäste, där alla båtar på väg in mot de många handelsplatserna i Mälardalen på grund av landhöjningen så småningom behövde lastas om. Då platsen ökade i betydelse grundlades på 1250-talet staden Stockholm på Stadsholmen som det nuvarande Gamla stan hette då. Fram till 1500-talet härjade många bränder och man bestämde att alla hus i Gamla stan måste byggas i sten.
Man hittar till Kaffekoppen genom att följa gatan Kåkbrinken, som leder från tunnelbanestationen fram till Stortorget. Gatan var ursprungligen en medeltida stig mellan husen för att rulla varulast från båtarna upp till handelsplatsen vid torget. Ordet kåk betyder “skampåle” eftersom det var vid Stortorget alla brottslingar fick sina straff.
Kaffekoppen ligger i det Schantzska huset, ett rött hus som är byggt ovanpå en medeltida tegelkällare. Huset uppfördes 1648 under drottning Kristinas regeringstid, 20 år efter skeppet Wasas förlisning i Tegelviksbukten, och har fått sitt namn efter byggherren, Johan Eberbard von Schantz. Det är ett sk gavelhus, av tysk-nederländsk typ, i “nordisk renässansstil”. Typiskt för just holländska gavelhus är att de är väldigt avlånga och smala eftersom skatt betalades för bredden på fasaden. Gaveln är en sk trappgavel utsmyckad med dekorativa ankarslutar och skulpturdetaljer.
Kaffekoppens dörr, portalen med ornamenten, är skapad av den tyska stenhuggaren Johan Wendelstam. Den är tillverkad i kalksten och utsmyckad med liggande romerska krigare. Wendelstam kom till Sverige 1641 och blev gesäll åt skråmästaren Jost Henne. När Henne dog gifte sig Wendelstam med hans änka och blev på så sätt själv skråmästare.
Schantzska huset härstammar från den svenska storhetstiden. 30-åriga kriget hade gjort Sverige till en europeisk stormakt trots sina 1,5 miljoner invånare. Krigen mot Danmark och Polen hade fått en gynnsam utveckling. Nya områden hade erövrats i norra Centraleuropa. 1645 hade Gotland, Halland, Jämtland och Härjedalen blivit svenska landskap. Schantz flyttade till Sverige efter kriget och tjänstgjorde som sekreterare åt kungen Karl X Gustav. Vid freden i Roskilde 1658, tio år efter husets uppkomst, blev även Skåne, Halland och Bohuslän svenskt, då Karl X Gustav tågat med sin armé från Polen in i Jylland, över isen vid Lillebält och överrumplat danskarna utanför Köpenhamn. Schantz dog 1665 och ligger begraven i Jakobs kyrka i Stockholm.
Det finns en myt om Schantzska huset som handlar om att de gråa stenar som finns inmurade runt fönstren ska påminna om de 82 personer som halshöggs vid Stockholms blodbad 1520, då den danske kungen Cristian II halshögg den svenska adeln på Stortorget. Egentligen finns här 94 stenar.
Huset restaurerades 1905 då det tillfördes ett gemensamt trapphus och renoverades 1992. Huset till höger om Schantzska huset, har medeltida murverk i tre våningar.
